2008 Vietti Perbacco

Som vinintresserad är det alltid lika kul och upplysande att läsa om vad andra prövat och testat. Från bloggkollegor i Stockholm är det häftigt att läsa om vinprovningar från olika importörer och en del bloggare verkar till och med få vinflaskor hemsända för bedömning.

Undertecknad tillhör ingen av dessa kategorier. Vi får förlita oss på att Forden kan lastas så full som möjligt på sommarresan till södra Europa och att lyckan kan stå oss bi i Systembolagets utlottning av allt mindre poster.

På onsdag den 1 februari släpps 180 flaskor av 2008 Viettis Perbacco. Priset är 179 kronor att jämföra med 15 euro på plats i Castiglione Falletto, Piemonte.

Vinet är en langhe nebbiolo som kommer från yngre plantor från en mängd av Viettis barolo-lägen som Bricco Boschis, Liste, Pernanno, Fossati, Ravera och Scarrone. Det ger ett vin som har stora kvaliteter till lågt pris. Vinet är oerhört elegant och formligen osar av nebbiolons alla förtecken.


Doften av nyponbuskar, rosenblad och lyxig choklad ger en underbar elegans. I munnen kommer en härlig kryddig mix som samsas med en tanninrik smak och en syra som kan skära igenom vilken svensk husmanskost som helst. 


Det här är ett vin som kräver lite mer att maten. Minimum en spagetti bolognese med lite sting och rikligt med parmesan. Helst en carne cruda (rått, malet kött) eller en carpaccio.


Prova du med - om du tillhör de lyckliga på onsdagens utlottning.

Ny årgång av Cuvée du Vatican Cotes du Rhone Village

I veckan kom ett mail från Bristly Wine som upplyste oss om att en ny årgång av Cuvée du Vaticans CdR-Village har anlänt till Sverige. Den nya årgången är 2010. Ett tips som passar särskilt bra för alla oss törstar efter Södra Rhone så här mitt i vintern.

Vi testade den nya årgången redan i september 2011 och vårt omdöme var redan då lysande. Nu var vi sugna att testa årgång 2009 och se om vinet växer på ett år i källaren.

Den höga andelen (uppemot 80 procent) grenache i detta vin gör det till en hedonistisk njutning. Lager på lager av ljuvlig kirsch, lakrits och dammig grusväg återfinns i både näsa och mun. Vinet har en härlig tyngd som gör det underbart till såväl mat som kontemplation.

Utmaningen ligger snarare i om man klarar att spara någon eller några flaskor - när grillsäsongen kommer ligger detta vinet risigt till......

Budgetfynd runt hundralappen....

Fattigaste månaden på året är här och sista veckan innan löning gäller det att leta fynd på SB. Ett alternativ är att smyga ner i källaren men det känns lite för lätt. Därför letar vi i skafferi och frys efter något att fredagsmysa med. Älgfärs, bacon och potatis utgör basen i det som ska bli en Shepard´s Pie och till det har vi hittat något gott i Systemets hyllor runt hundralappen.

Först ut är en slatt av 2004 Chateau Bouscasse från Madiran i sydvästra hörnet av Frankrike. Budgetvarianten av Ch Montus från Alain Brumont. Ett vin som fick sätta livet till tidigare i veckan. Då var det en tvär doft- och smakupplevelse som fick oss att tacka farväl till fortsatta inköp.

Med några dagar i skafferiet har tannat-druvorna vaknat upp ur sin slumrande tillvaro och en tydlig doft av söt vanilj, mörk frukt som plommon och svarta vinbär samsas med en ansenlig mängd tanniner. Bättre men inte tillräckligt övertygande för fortsatt beundran. Vi fortsätter vår årliga påfyllning av några flaskor Chateau Montus istället.





Nästa vin var den vita chardonnay-varianten av Penfolds Thomas Hyland. Årgången som erbjuds på Systembolaget är 2010 och priset är 109 kronor. Funkar kanonbra till matlagningen!!!!

Vinet strålar av exotiska frukter som mango, ananas och gröna toner från äpple. Dessutom finns där en vaxig, nötig ton som tillsammans med en stadig syra ger en härlig helhet när man längtar efter stora munnar med sommarkänsla. En vräkighet som vi gillar ibland och som (nästan) alltid levereras från chardonnay av lite klass från Nya Världen.

Till maten återupptog vi bekantskapen med en tidigare följeslagare från Maremma, Italien. Serrata Belguardo som nu finns i årgång 2008. Tidigare årgångar har kostat runt 130 kronor, om jag inte minns fel. Alltid rätt, men utan att ge ett bestående intryck. Klarar inte ett vin det kriteriet så mönstrar vi ut det ur källaren. Men nu är vinet prissänkt till överkomliga 99 kronor sedan en tid och vi gör ett nytt försök.

Det här är ett kanonvin för pengarna och skulle vara kul att slänga in i blint i en provning av italienska viner. Både färgen, doften och smaken är tät och ger ett gediget intryck redan från start. Druvblandningen med 80 procent sangiovese och 20 procent alicante nero har en härlig utväxling med drag av mörka, mogna plommon, kryddor och mocka.

Efter ett tag kommer en underbar doft av spearmint som drar ner näsan i glaset oftare än vi hinner njuta av det till kvällens älg-shepards-pie.

Sammantaget en bra budgetkväll veckan innan löning....

2009 PIRA Langhe Nebbiolo

Som några av er kanske minns eller kommer ihåg så återvänder vi tvångsmässigt till Serralunga d´Alba i Piemonte i Italien varje år. Sommaren 2011 gick min fru och jag på en liten promenad i den lilla byn medan vår dotter lekte med grannarnas barn. Som en grande finale på denna korta promenad besökte vi Luigi PIRA. Vill du läsa mer om det mötet finns det här.

Ikväll så sitter vi och planerar, fantiserar och drömmer om sommaren 2012 års resa då vi kommer på att vi inte öppnat lådan som vi köpte hos PIRA i somras. Var det inte några Langhe Nebbiolos med i lådan?

Visst var det och nu är glasen fyllda med väldekanterad nebbiolo från sommaren 2009.

Antonio Galloni hos Robert Parker är lyrisk över vinerna från PIRA och ger årgång 2009 inte mindre än 92 p vilket är helt OK för 8 euro på plats inklusive provning, samtal och rundtur på över 2 timmar.

Vinet är ogenomträngligt mörkt och näsan fylls av barolodofter av hög kvalitet. Det är på samma gång ett vin som både är svettigt och doftar av samma odör. Charkdoften är maximal, särskilt när vinet är lite på den kylda sidan men den kompakta frukten lurar bakom hörnet med ökad värme i glasen. Rosépeppar finns också där enligt min fru.

Efter att ha spenderat somrarna i Piemonte sedan 2007 har vi druckit några bägare nebbajuice men detta tar allt, ( i denna prisklassen). Vinet skulle i en blindprovning klara mängder av barbaresco och flera barolo av normale-varianten. Alla till det tredubbla priset.

Herr Galloni anser att vinet ska drickas mellan 2012 och 2019 men vi anser att den som klarar att spara flaskorna är värda Nobelpris. Detta är ett grymt koncentrerat vin som är helt underbart idag. Precis lagom tanniner för att klara ett avancerat ost- och charkbord. Tillräcklig kraft för att stå emot en risotto av klass och tillräckligt med överväldigande frukt för att dränka en vanlig spagetti bolognese.  

Giacosa Fratelli Basarin Barbaresco 2005

Barbaresco har inte riktigt fått den plats hos oss som den förtjänar. Det känns lite "häftigare" att dricka storebror Barolo än lillasyster Barbaresco. Det är egentligen synd då många eleganta nebbioloupplevelser finns att hämta från området.

Kvällens vin är inköpt på plats i Neive. Om jag inte minns fel passade jag på att ge mig iväg på en turboprovnings- och inköpstur medan fru och barn storhandlade inne i Alba.Eller kommer det från ett besök i kyrkan i Barbaresco som är ett vinotek, helt tillägnat viner från Barbaresco.

Oavsett vilket så har korken redan dragits ur 2005 Barbaresco Basarin från Giacosa Fratteli. Priset ligger runt 25 euro och om jag inte minns fel har vinet dykt upp på SB också vid något tillfälle. Har för mig att det provades av Finare Vinare med lovord som resultat.

Ikväll har vi bestämt oss för att prova anka med svamprisotto. En inte helt vanligt kombination som kräver lite uppfinningsrikedom för att hitta ett matchande vin. Vår tanke var att ankan kräver ett elegant vin som pinot noir eller som inte är tungt och flabbigt. Dessutom valde vi risotto istället för potatispuré eller mos.

I källaren fanns då detta vin och av de två årgångarna ´04 och ´05 valde vi den senare med förhoppningen om att få lite mer motstånd med hjälp av de ännu inte avrundade tanninerna. Nå hur var det då?

Ett ljust och lite glest vin finns i glaset och ur det kommer en doft som antyder röd frukt, en aning soja och tydliga nebbioloreferenser.

Smaken är fylld av den röda, eleganta frukten som är så speciell från barbaresco och ger vinet dess feminina touch.Här finns tillräckligt med syra för att stå emot en hel del i matväg och tanninerna är fasta men på väg att brytas ner i en helhet som ger kvällens anka något att fundera på.

Efter maten kan vi konstatera att kombinationen inte var helt hundraprocentig. 2005 Barbaresco Basarin passade bättre på egen hand och en liten ragu från en lokal ristorante i Piemonte hade passat bättre.

Till kvällens måltid borde vi snarare greppat efter en fläskig chardonnay á la Estados Unidos...

Kickoff 2012 med Crozes-Hermitage och Barolo

De två hungriga italienarna, Antonio Carluccio och Gennaro Contaldo, som haft ett gästspel på SVT efter nyår har väckt liv i både mat- vin- och reslusten tillbaka till vårat Italien.

Därför bestäms det att vi försöker en variant av deras påsklamm med högrev istället och i glasen låter vi Piemontes stolthet Barolo utmanas av Crozes-Hermitage från norra Rhone. Vad kan gå fel på årets första blogginlägg?

Vinerna är Fontanafredda Barolo Serralunga från 2003 och Yann Chave Crozes-Hermitage Le Rouvre från 2007.

Fontanafreddas barolo från Serralungas kullar är fyllt av doftande kännetecken och i doften finns ingen antydan om att vinet är på väg ner, bort eller någon annanstans. Smaken är ljuvlig, förförande och knökafull av mörk och mogen nebbafrukt. Här finns mer rosor än tjära och rök. Vinet är oerhört vitalt och balanserat. Färgen är mörk och igenomtränglig och smaken är ljuvlig. Oj, vad jag är glad att jag gömt undan denna flaska från en på förhand svag årgång.

Yann Chave har i sin Le Rouvre från 2007 lyckats med att lyfta fram rostat bröd, marmelad av svarta vinbär eller andra mörka bär, lite vanilj finns där och åren i källaren har givit helheten en mjukare framtoning av Crozes-H som jag finner ytterst elegant. Långt från de framfusiga varianter som kräver trögflytande bea och hemgjorda frites. Visst finns här peppartoner och rått kött men snarare som en del av en rätt än ett bord fyllt av råvaror. Vinet är inte fullt så kraftigt som jag räknat med och ser ut att få intaga plats som första glas i dagens battle.

Det vin som passade bäst till maten var Le Rouvre. En alldeles tydlig, fransk nyans gjorde det till kvällens vinnare till maten. Vinet tog inte över maten utan lyfte det utan att göra anspråk på att spela förstafiolen.

Däremot var Fontantafreddas barolo från 2003 en vinnare efter maten. Till maten var det alltför bombastiskt och tog över totalt. Kanske vore det annorlunda med lamm istället för högrev, ansjovissardeller istället för bacon. Vad vet vi?

Två fantastiska viner var det och sorgen är lika stor som glädjen över att det var de sista av dessa flaskor. Det var trots allt de sista flaskorna...

2008 Cuvee du Vatican Chateauneuf du Pape

Vi fortsätter att låta den lagringssvaga årgången 2008 få sätta livet till. Kvällens vin finns i Systembolagets beställningssortiment för 215 kronor!!!!! (nr 75233)

På plats fick vi betala 21 euro vilket innebär att för dig som beställer det på SB så ingår resekostnaderna. För oss som tycker att Xaviers chateuneuf du Pape för 219 kronor är ett fynd är detta ett rån.

Vinet SKA drickas ungt och doften som slår upp ur glasen är grym. Läder, viol, slaktbod, kryddor och provencalska örter samsas med en oerhört tydlig och mäktig grenachefrukt.

Smaken bevisar att vinet är färdigt och ska drickas nu. Det är så förförande gott med mängder av frukt av mogna, mörka bär och nästan svarta plommon.

Handen kan inte låta bli att lyfta glaset till näsan och sniffa på den mångfald av intryck som vi fick vid sommarens besök i Chateauneuf du Pape.

Prova du också innan det (garanterat) tar slut!